In a pickle...

Vilken situation jag satt mig själv i! Det är lätt att vara efterklok.
Situationen ser ut så här; Min brors flickvän gjorde slut med honom i helgen och flyttade direkt. Varpå jag säger att hon får lov att bo här. Hon är trots allt en god vän. 4 dagar senare har jag fortfarande inte pratat med min bror. Jag vet inte hur han känner och tänker. Även om jag stöttar henne i hennes beslut så anser jag inte att hon agerar korekt genom att bo hos mig och gå ut på kvällarna. När jag väl pratar med min bror vill jag inte behöva ljuga. Dessutom visar hon inget intresse för att hitta en egen lägenhet. Visst sa jag att hon får bo här så länge det behövs men det innebar självklart tills hon hittat någon annanstans att bo.
Jag satt i samma situation som min bror för bara några månader sedan. Jag blev dumpad utan förvarning och flyttade samma dag (han bor visserligen kvar i sin lägenhet). Men det första jag gjorde när jag vaknade dagen efter jag flyttat var att börja leta bostad. Det fanns ingen tvekan om vart prioriteringen låg.
Fan, vad är det jag har gått med på!? Inte nog med att jag kanske inte tänkt igenom mitt belut om att hon får bo här utan det ställer även till det lite för mig. Jag och min pojkvän står du helt utan privatliv och någonsatan där vi kan vara själva. Jag har inneboende och han är inneboende!
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta! Jag är såååå lycklig över att jag träffat världens bästa människa och kan inte sluta tänka på honom. Men så kommer tanken om att jag står mitt emellan blod och vatten. Vems sida jag än står på så är ju trots allt blod tjockare än vatten...
Jag har nog en del att fundera över.

Peace